En okomplicerad födelsedag…

Nu är vår E 4 år och 8 minuter gammal. Vid varje födelsedag blir jag lite sentimental, löjligt men jag tror att alla föräldrar känner mer eller mindre samma sak. Nästan som på nyårsafton, man lämnar något och ser fram emot något annat. Det blir så definitivt på något märkligt sätt…

Då och nu…

20110929-222232.jpg

20110929-222253.jpg

Hur som helst gör vi allt för att göra hennes födelsedag en härlig upplevelse – inte heller det så unikt av en förälder. I början på veckan frågade jag vad hon ville äta och dricka på sin födelsedag, hon skulle få välja vad hon ville inom rimlighetens gränser, (alltså inte 1700-talschampagne och foie gras) och hon svarar att hon vill ha blodpudding med mjölk. Jag försökte locka med pizza, pannkakor och lasagne but noooooo. För att piffa till det hela stansade jag ut änglar och katter med pepparkaksformar. Det var gott och E var lycklig, vad annat spelar för roll?

20110929-222517.jpg

Jag vill utfärda en förklaring!
Om någon känner något som luktar lite surt i närheten av Göteborg, något som liknar ostkaka som glömts utanför kylskåpet en dag eller tre, så är det bara min son. Efter en natts insomnia pga gossens första förkylning som hindrade honom att andas ordentligt, har det kräkts och snorats en hel del. Trots envist gnidande med tvättlappar sitter lukten ändå kvar. Vi siktar på bad imorgon, utan matolja som jag gjorde misstaget att skopa i en annan gång. Längtar efter en bebisdoftande bebis igen…

/Fröken Fanta

Annonser

Exakt nu för fyra år sen.

Exakt nu för fyra år sen fick jag mitt livs första förlossningsverk.

Exakt nu för fyra år sen förstod jag att jag skulle bli mamma – m.a.m.m.a!

Exakt nu för fyra år sen viskade M till mig -fattar du, vi ska bli föräldrar!

Exakt nu för fyra år sen längtade jag som mest efter att få träffa mitt första barn.

Exakt nu för fyra år sen, startade mitt livs största utmaning

Exakt nu för fyra år sen upplevde jag bottenlös och total tillgivelse till en varelse jag inte ens visste könet på.

Exakt nu för fyra år sen var det en natt kvar tills jag fick träffa min E för första gången.

Exakt nu för fyra år sen påbörjades en livslång kärlek…

20110928-231544.jpg

/Fröken Fanta

Höstplaner

Idag har jag varit duktig. Eller ja, mindre oduktig i alla fall. Gräsmattan har under rätt många veckor samlat på sig högar av röda äppellik som bidragit till ångest. Både för att dom bara ligger där och ruttnar och samlar sniglar och bananflugor men kanske framför allt för att jag inte saftar, mosar, pajjar. Nu har vi äntligen fått hem vår extrafrys som ska kopplas in på torsdag i källaren och då jäklar ska det frysas in både klyftor och mos. Jag ska även göra must, o ja, så mycket must att alla som hälsar på ska tvingas dricka minst en liter. På fredagar ska/ kan musten spädas ut med gin. Vid behov kan ginen smygas fram andra dagar också… man ska ju inte utesluta några dagar! Till gin/äppelmustdrycken ska det serveras äpplepaj med en klick äpplemos på… mumma…

Oj vilken utsvävning. Vad var det som gjorde mig så duktig då? Jo, jag krattade upp äppelliken och skapade en massgrav längst ner i hörnet av trädgården. Det låter kanske inte som en jättebedrift men det är det alltså! Letar nu efter ett lämpligt namn åt min nya drink… Idéer?

Tisdagskvällen är njutbar. Sitter i vardagsrummet med stearinljusskuggor och planerar höstens miniprojekt – hittade en bok med ”virkrecept” med dom sötaste figurerna. Hmmm… Zombies, skelett-brudpar eller djävul?

20110927-215942.jpg

20110927-215950.jpg

20110927-215956.jpg

/Fröken Fanta

Given med kärlek, omtanke och baktanke…

Idag har jag fått en present av min kära M. En teknikpryl som ska underlätta mitt bloggande och att dela bilder. Nämligen en mackapär till Ipaden som gör att jag kan ladda in bilder från våra kameror direkt in i ett album i paddan, fiffigt värre va? Visserligen genomskådade jag honom direkt när han sa att det var en present till mig. Han gör nämligen så när han vill rättfärdiga ett köp som kliar mer i hans fingrar än i mina, men det gör ju bara gesten charmigare. Charmen kommer dock att avta om presenterna tangerar ämnen som är helt utanför min intressesfär. Sladdar, bilvårdsgrejjer och/ eller inträdet till LAN-partajer med tonårspojkar uppåttjackade på Jolt-cola (inga fördomar här inte).
Jag har tidigare fått en fickkamera för att jag ska kunna ta många bilder när jag är hemma (hmmm) och att vi skaffade Paddan var mest för min skull så att jag lätt skulle kunna surfa när jag var hemma mammaledig eller när jag sippade Latten på stan ( som för övrigt händer på tok för sällan med barn nr 2). Som sagt, söta gester som jag inte vill (eller ska behöva för den delen :-)) leva utan, men att alla presenter råkar vara teknik-gadgets är alltså ingen slump:-)

Nu har jag premiäranvänt prylen och laddat in bilder på mordet av ett styck pinata och några fler bilder från helgen. Förresten är det ett hett julklappstips!!

20110926-224247.jpg

20110926-224254.jpg

20110926-224306.jpg

20110926-224316.jpg

20110926-224326.jpg

/Fröken Fanta

Prinsessinvasion

Helgen har varit hysterisk. Hysteriskt rolig, hysteriskt stressig, hysteriskt barnslig, hysteriskt mysig och hysteriskt sockerkickad.

Min E fyller snart år. 4 hela år har den lilla sparven blivit *suckar högt och undrar vart tiden tagit vägen*. Eller ja, inte förrän på torsdag egentligen men likt ett grekiskt bröllop firar vi många dagar, det blir ju så mycket mer praktiskt att dela upp kalasen. Man har ju blivit så praktisk på äldre da’r! (tantfasoner, jag vet…)

Hur som var det dags för barnkalasen den här helgen. Barnkalas-e-n – pluralis!

Igår var det utklädningskalas för Es nya och gamla dagiskompisar. På inbjudan till 10 tjejer och 1 kille står det, ”kom utklädd till vad du vill”. Det dyker upp 1 spindelman (gissa vem?), 1 Pippi och inte färre än 9(!!) pinsessor. Dom har visst inte kommit till åldern där dom söker efter en egen identitet (det gäller ju såklart inte Pippi och Spindelmannen som för övrigt utgjorde ett finfint par).

Hur som helst var kalaset en braksucce. Det var fantastiskt roligt att se dessa tyllprydda små människor springa runt och vara sockersöta tills pinatan hängdes upp och samma tyllprydda sötnosar förvandlades till blodtörstiga jägare som skulle döda pinatan till vilket pris som helst. Efter att inga av barnen kunde få sönder betongpinatan kom Spindelmannens pappa till undsättning och utövade en välinövad golfsving så att den färgglada stjärnan sprack och blödde ut godis på golvet. Det var en fröjd att se allt tyll med små barnarmar som roffade åt sig av godiset som det vore sista måltiden…

Jag lovar att vi somnade gott igår kväll…

Idag var kalas nummer två, ett gemensamt kalas med söta Sebbe som fyller fem. Partyekipaget bestod av 5 barn och 6 vuxna som glufsade korv med bröd och tårta. Kanske hade vi vuxna mest behållning av dagen 🙂

Det är härligt med kalas – en förväntansfull spänning som triggar både barn och vuxna. Efter allt kalasande, släppte spänningen och vi kunde nöjsamt däcka i soffan med en hint av tinnitus, klappa magen och tänka att det nog får dröja tills vi äter något onyttigt igen. En liten stund senare, smög kakorna som blivit över fram och jag skjuter på bantningen tills imorgon. Måndagar är bäst att börja på…

Hur som helst var helgen rosa, tyllig och alldeles, alldeles underbar….

/Fröken Fanta

Ps. Bilder kommer imorgon…
Ps2. Det har tillkommit en hel del läsare på den här bloggen, lämna en kommentar vettja! Mamma, du behöver inte 🙂

Tur jag inte bor i Hollywood!!

Det har ju blivit en trend att ha smeknamn på par i Hollywood. Skådisar och musiker är inte individuella längre utan ses i parvis. Brad Pitt och Angelina Jolie är nu mera Brangelina och Tom Cruise och Katie Holmes går under namnet Tomkat. Om jag och min man någonsin skulle gå under ett smeknamn baserat våra namn, skulle vi heta Julmat – helt ärligt! Något mindre glamoröst får man ju leta efter.

/Fröken Fanta

20110923-081327.jpg