Det sociala livet

Vi har tur. Vi har en massa människor runt omkring oss som gärna dras med oss så den här långhelgen har vi varit übersociala och rest kors och tvärs i Götalandet. I onsdags hade min bror som bekant födelsedagsfest. Vi blev bortskämda med fantastisk mat (kolla in menyn) och gott vin, glada människor och en massa skratt och stoj från alla barn. Presenten var uppskattad så pirret i magen exploderade och pluggångesten kan nu ta tillbaka sin plats i magen.

Det vackra bordet

Den vackra dukningen

Den blygsamma menyn

Min hotty

Mamma, bror och pappa

Vickevire

Dagen efter grundade vi med en välbehövlig (inte kalorimässigt med för kroppen ändå av någon märklig anledning) pizza innan resan tog oss vidare till Vänersborg för att snuffa minibebis. På middagen var vi tre familjer. Antalet barn under 1 år var fyra så det var full rulle och diskussioner om tänder, krypa, gå, prata, algebra. Tur att Viktor precis fått tänder så vi kunde vara med i snacket…

Sen hade vi våra kommungrannar hemma på middag. Då glömdes kameran bort men vi åt och drack gott och diskuterade affärsidéer som skulle revolutionera världen. Dessutom planerades en kanot- och tältresa in. Det ser jag fram emot med skräckblandad förtjusning. Ser framför mig en eldstad, korv, marshmallows och en trubadur… Vi får väl se om Magnus Ugglas trubadur dyker upp wohooooo.

Nu får jag snart besök av min gamla kollega och hennes två parvlar. En dag under blommande äppleträd väntar oss!

Happy happy Monday!

 

Med doft av sommar

Pirret i magen kvarstår – imorgon ska pressyn överlämnas och pirret kan ersättas med pluggångest – GUD SÅ SKÖNT!!!

Idag har det mestadels varit oktoberväder men emellanåt har jag njutit av några korta inslag av varma briser, doften av blommande fruktträd och värmen från ett par solstrålar i ansiktet. Man blir liksom påmind om att den är på väg, sommar sommar sommar. Altanbyggeri, fix och trix med blommor och träd, hänga upp en hängmatta som jag kan önska att jag hade tid att ligga i, humma och spraya vatten på mina tomatplantor, se glada och nöjda soldoftande barn springandes runt i en barndomssommar som heter duga och spendera kvällarna med att äta förbaskat goda dadlar inrullade i bacon, dricka gott vin och hålla handen med min M. snart så…

barnsligt pirrigt

På onsdag fyller min kära bror år – runt eller jämt eller vad det heter och då får man ju anstränga sig liiiite extra. Vi har en tradition att göra något crazy som present och nu har vi smitt planer som heter duga. Det bästa av allt är att jag har fått sitta och sätta samman ett finfint bildspel med dom allra ”bästa” bilderna som vi har samlat på oss. Nu kanske ni undrar hur jag kan skriva detta här på bloggen? Borde han inte se det? NEJ, min bror är typen som inte tror på bloggar så jag är lugn. Nu har jag i alla fall suttit och fnissat ett par timmar och får ett barnsligt pirr i magen när jag tänker på att visa det…. nästan mer än att ge själva presenten haha…

Kvällens suppé blev spenatsoppa med ägg och hårdstekt korv – en klart underskattad (och sjukt nyttig) rätt – gör’t!

Vad gör man med en måndag morgon?

Måndag morgon kom väldigt snabbt den här gången. Mannen har åkt till jobbet, Ellen ligger och sover, trött efter att ha sminkat sig med tuschpennor i smyg fram till vuxensovadags. Viktor utövar soffhäng med sin favoritbok om kroppens delar. Det blir nog en läkare av den lille knodden… Eller en Dexter men jag föredrar det första alternativet, känns liksom mer lukrativt.
Jag, sittligger bredvid Viktor med en kopp hederligt brittiskt te och ser på nyheterna om Grekland, Strindberg och om lågtrycken som hånar västkusten.

Utanför viner regn, vind och olust att gå ut idag. Får bli ett marathon i pyssel och skaka rumpan till Sean Banan som av någon märklig anledningen fortfarande är på topp tre på Ellens spellista.

Joråsåatte nu är det morgon!

Frukostdags – mums!

Tjejkväll

Ikväll har jag varit på tjejkväll – det var jag, en fyraåring och en femåring. Vi började med att gå på bio där tjejerna fick plocka en egen helig godispåse och välja dricka. Redan där var dom i himlen. Sen gick vi runt på Bergakundens stora foajé där barnen ooo:ade åt allt – ALLT! Inne i salongen buade barnen åt reklamen (tills jag förklarade vänligt men bestämt att reklam är bra och gör att mamma har ett jobb att gå till) och äntligen efter 1000 år (eller var det fem minuter?) släcktes lamporna och det bekanta dö,dö,dö,dö,dö,dö,dööööööö, alltså SFs paradlåt, dånade från högtalarna.

Bion var helt ok, Piraterna. Jag roades mest av tjejernas skratt och inlevelseförmåga än av själva filmen men det gjorde inget.

Efter bion var det dags för det obligatoriska snabbmatsstället där dom knappt orkade äta något utan lekte med sin nya leksak. aaaah lyckliga barn…

ett axplock av loppisinköpen.stor lavendelpåse till doftpåsar och något väldigt slitet som längtar efter lite ompyssling.

Nu tar vi fredag!

Att komma ikapp

Vi kämpar just nu för att få plats med allt. Det krävs stort fokus. Förra veckan fick jag en känsla av att jag inte gjorde tillräckligt mycket på min mammaledighet så jag skruvade upp tempot lite så nu är vi uppe i tre aktiviteter/ärenden per dag. Roligt såklart men lämnar lite tid över till annat:-)

Äntligen är mitt projektarbete ivägskickat till opponering så nu kan jag fokusera på lite annat ett tag. Det ska bli spännande att se vad dom säger om det. Det är alltid lätt att bli lite fartbind när man sitter djupt nere i något under en längre period. Nervöst…

Nu på morgonen har jag och Vicke sovit i stafett. Han vaknar vid 6 och låter mig halvslumra tills han tar en tidig förmiddagsvila vid 8:30 dä jag tassar ner och börjar dagen med en balja kaffe. Ellen sover som vanligt igenom allt – till och med grävskoporna som just nu möblerar om grannens tomt.

Viktors morgongympa med kulramen slutar inte alltid väl.

Ellens senaste konstverk. Ett porträtt på mig och M – underbart!

Nu startar helgen!